Första dagen efter operationen av mitt nya liv. Svårt att sova då jag bara kunde ligga på höger sida. Vänster axel kan man normalt inte sova på efter en gbp och inte heller jag och min fibro sa ifrån om att höger axel fått nog. Jag vankade upp och pratade med sköterskorna några gånger som hittade en citodon till mig. Men jag var ändå på fötter strax innan kl 06 för jag ville inte slåss om duscharna utan gick in och duschade i lugn och ro och bytte om till mina egna kläder, min nya gråa pyjamas och mina gråa inneskor. Det var så skönt. Sen lite dricka och promenera och vila lite.

Smärtan dagen efter var inte alls så farlig vilket gladde mig, min stackars granne var nämligen inne på sin 3:e dag på vårdavdelningen och skulle inte få komma hem över helgen. Jag hade trots att jag försökt slå dövörat till försökt att undvika att lyssna på när läkare och sköterskor var inne och hennes man på besök. Hade väldig ångest för att det skulle hända även mig. Fick senare veta att hon hade en annan sjukdom som gjort att hon fått komplikationer. Stackars Tjej!

Frukosten serverades vid 8-tiden, min första måltid på länge. 1½ dl yoghurt. Skulle ätas upp med tesked på 45 minuter och det var precis jag klarade tiden. Fick även juice som jag drack någon timme senare och sedan var det dags för soppa. Första gången jag åt fisk&skaldjurssoppa i hela mitt liv och den var riktigt god med smak av gröna ärtor. Fick även en proteindryck till hemresan samt 1 dl lättmjölk som mellanmål.

Och vips så stod mina barn i öppningen till fikarummet där vi satt o väntade på att bli hämtade. Jag fick tårar i ögonen. Mina fina dotter och min fina son. Dom andra mammorna som även dom saknade sina barn blev också rörda. Jag tackade för mig och det bar av hem. Så skönt att komma hem och jag installerade mig snabbt i soffan och bara njöt.

Till middag gjorde jag tomatsoppa som är både min och barnens favoritsoppa men mådde väldigt illa och barnen hade ätit upp och lämnat bordet långt före mig, det var med tvång jag fick ner det. Hoppas det går lättare sen.

Det var en ren fröjd att gå och lägga sig i sin egna säng med egna lakan och egna dofter och sonen som kurade in sig till mig. Jag fick lägga en kudde mellan oss för han brukar vara otroligt duktig på att slänga benen över mig nattetid och kryper alltid närmre och närmre. Kanske inte så bra nu med 5 operationssår på magen att få en liten spark där. Sömnen infann sig i princip i samma stund som lagt mig tillrätta och stängde ögonlocken.